Frågor och svar om Sweden Connect
På den här webbsidan svarar vi på vanliga frågor om infrastrukturen Sweden Connect.
Komma igång
Sweden Connect är en så kallad identitetsfederation som innehåller flera olika funktioner som är tillgängliga för olika aktörer.
- Både svenska offentliga och privata aktörer kan ansluta sina e-tjänster till Sweden Connect för att för att nyttja de funktioner som finns i identitetsfederationen och erbjuda inloggning med utländska e-legitimationer enligt eIDAS. För privata aktörer kan möjligheten att använda utländska e-legitimationer dock variera mellan olika medlemsländer, vilket ni kan behöva undersöka närmare. Anslutningen är kostnadsfri för offentliga aktörer, medan privata aktörer får betala en avgift.
- I nuläget kan endast offentliga aktörer teckna avtal och ansluta till Sweden Connect för att nyttja funktionerna för svenska e-legitimationer genom Auktorisationssystemet. Eventuella förändringar i avtal och anslutningar kommuniceras via swedenconnect.se.
För att ansluta till Sweden Connect och registrera din e-tjänst i infrastrukturen behöver du ha tecknat ett avtal med Digg. Det finns olika avtal beroende på om ni är en offentlig eller privat aktör samt vilken funktion inom Sweden Connect ni har behov av.
Nej, en vanlig inloggning går inte genom Sweden Connect.
Sweden Connect gör det möjligt för e-tjänster och e-legitimationer att hitta och lita på varandra. När en användare sedan loggar in sker kommunikationen direkt mellan e-tjänsten och e-legitimationsutfärdaren.
Om Sweden Connect tillfälligt ligger nere kan de anslutna parterna därför fortsätta genomföra inloggningar. De har redan informationen de behöver för att kommunicera med, och lita på varandra.
Ett avbrott kan däremot påverka sådant som kräver ny information från Sweden Connect, exempelvis när en ny part ska anslutas eller när information om en ansluten part har ändrats.
Vi rekommenderar att den som tillhandahåller e-tjänsten (tjänsteägaren) ställer krav på att de system som upphandlas är anslutna till Sweden Connect. Det innebär att ni kan vara säker på följande:
- E-tjänsten kommer fungera ihop med Sweden Connect fullt ut och därmed också med eIDAS.
- Integratörens plattform blir verifierad mot de funktionella kraven i det tekniska ramverket.
Genom att ställa krav på anslutning till Sweden Connect kan ni alltså vara säker på att tekniskt ramverk är uppfyllt. Kravuppfyllelsen är då baserat på mer än löften från en leverantör utifrån de tester och verifiering som genomförs i samband med anslutningen till Sweden Connect.
Ja, det går bra. Varje organisation behöver teckna ett eget anslutningsavtal med Digg, men både behörig anslutningskontakt och tekniska administratörer kan vara externa personer, exempelvis konsulter eller anställda hos en systemleverantör.
Den behöriga anslutningskontakten kan i sin tur tilldela andra personer behörighet att administrera organisationens tekniska anslutningar. Samma person kan också ha behörigheter för flera olika organisationer.
Organisationens ansvar för anslutningen och behörighetshanteringen regleras genom anslutningsavtalet och tillhörande villkor.
Vi rekommenderar tydligt att nya anslutningar till Sweden Connect utvecklas med OpenID Connect och avråder från att påbörja nya SAML-integrationer.
SverigeID kommer enbart att erbjudas via OpenID Connect, och även BankID kommande anslutning till Sweden Connect kommer att använda OpenID Connect. Freja eID+ kommer att finnas tillgängligt via både SAML och OpenID Connect.
OpenID Connect är den teknik som Sweden Connect utvecklas vidare med. För organisationer som planerar att börja testa under 2026–2027 är därför OpenID Connect det naturliga valet.
OIDC Sandbox är redan tillgänglig och det går att påbörja utveckling och tester. Mer information finns här:
Både Freja eID och BankID planerar att ansluta till Sweden Connect via OpenID Connect kring årsskiftet 2026/2027. Några exakta datum är ännu inte fastställda.
Vi uppdaterar informationen så snart vi vet mer om respektive leverantörs tidsplan.
Ja, BankID ansvarar själva för att utveckla och tillhandahålla den OpenID Connect-provider (OP) som ska anslutas till Sweden Connect.
Den fastställda versionen 1.0 av OpenID Connect Profile for Sweden Connect omfattar inte hantering av metadata genom OpenID Federation. Detta behandlas i den uppdaterade version 1.1, som för närvarande har status Draft.
Även kompletterande specifikationer för OpenID Federation, bland annat OpenID Federation Rules and Policies och OpenID Connect Metadata Requirements, finns publicerade som utkast.
Arbetet med att färdigställa specifikationerna pågår och de planeras att fastställas och publiceras under vecka 45 2026.
Under tiden finns de aktuella utkasten och övrig teknisk dokumentation tillgängliga på Sweden Connects webbplats för tekniskt ramverk.
Även när olika leverantörer följer samma internationella standarder kan det finnas skillnader i hur dessa implementeras.
Sweden Connects tekniska ramverk innehåller därför gemensamma profileringar av standarderna som tydliggör vilka krav som gäller inom federationen. Syftet är att skapa enhetliga förutsättningar och säkerställa interoperabilitet mellan olika lösningar.
Innan en e-legitimationsutfärdares OpenID Connect-provider (OP) får anslutas till Sweden Connect granskar Digg att implementationen uppfyller kraven i det tekniska ramverket.
På så sätt minskar risken för att skillnader mellan utfärdarnas implementationer behöver hanteras separat av varje förlitande part.
Nej, det finns inga planer på att fastställa Sweden Connects tekniska ramverk som en formell svensk standard (SS).
Det tekniska ramverket har tagits fram inom OIDC Sweden och bygger på etablerade internationella standarder och specifikationer, bland annat OpenID Connect och OpenID Federation.
Ramverket är normativt och anger de krav som gäller för anslutning till Sweden Connect. Digg har säkerställt att myndigheten kan fastställa och förvalta ett sådant ramverk utan att gå via en extern standardiseringsorganisation.
Bedömningen är att en formell standardiseringsprocess skulle innebära ytterligare kostnader och administration utan att tillföra motsvarande nytta.
Kopplingen mellan SverigeID och Sweden Connect
Ja, men kravet är inte kopplat till SverigeID utan till lagen (2023:704) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post.
Det innebär att statliga myndigheter ska använda e-legitimeringstjänsterna inom Auktorisationssystem för elektronisk identifiering, om de inte ansöker om individuellt undantag. Kravet gäller för e-tjänster som riktar sig till enskilda och kräver e-legitimation.
Statliga myndigheter behöver därför
- teckna avtal inom Auktorisationssystem för elektronisk identifiering
- säkerställa att berörda e-tjänster erbjuder möjlighet att använda de e-legitimationer som ingår i auktorisationssystemet.
En myndighet som inte kan uppfylla kravet ska ansöka om ett tidsbegränsat undantag hos Digg.
Denna skyldighet i lagen om auktorisationssystem gäller inte övriga offentliga aktörer.
Om Auktorisationssystem för elektronisk identifiering: Erbjud inloggning med svenska e-legitimationer (digg.se) Länk till annan webbplats.
Ja. Den 1 december 2026 träder lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering i kraft. Den nya lagen innebär inte i sig ett krav på att offentliga aktörer måste ansluta till Auktorisationssystem för elektronisk identifiering. För SverigeID kommer dock anslutningsvägen att gå via auktorisationssystemet, med teknisk anslutning genom Sweden Connect.
Mer information om lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering:
Frågor om möjligheter att erbjuda inloggning med SverigeID utanför Diggs avtal och infrastruktur, hänvisas till Polismyndigheten.
Ett syfte med lagen är att främja ett större urval av e-legitimationer. Ett större urval ska bidra till ökad konkurrens och minska sårbarheten genom att det finns fler e-legitimationer att välja mellan.
Enligt lagen ska offentliga aktörer i sina e-tjänster erkänna e-legitimationer som ingår i ett auktorisationssystem, om
- e-tjänsten riktar sig till enskilda och kräver elektronisk identifiering
- e-legitimationen har en tillitsnivå som är tillräcklig för e-tjänsten.
Den nya lagen innebär inte i sig ett krav på att offentliga aktörer måste ansluta till Auktorisationssystem för elektronisk identifiering. För Sverige-id kommer dock anslutningsvägen att gå via auktorisationssystemet, med teknisk anslutning genom Sweden Connect.
Mer information om lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering:
Frågor om möjligheter att erbjuda inloggning med Sverige-id utanför Diggs avtal och infrastruktur, hänvisas till Polismyndigheten.
Nej, Digg kan inte ingå avtal om användning av SverigeID med privata aktörer, som inte omfattas av lagens definition av offentliga aktörer. Detta eftersom auktorisationssystem är ett alternativ till upphandling.
Frågor om möjligheter att erbjuda inloggning med SverigeID utanför Diggs avtal och infrastruktur, hänvisas till Polismyndigheten.
Det finns inget sådant lagkrav men initialt planerar Polismyndigheten att endast göra SverigeID tillgängligt genom Sweden Connect.
Frågor om möjligheter att erbjuda inloggning med SverigeID utanför Diggs avtal och infrastruktur, hänvisas till Polismyndigheten.
Polismyndigheten har beslutat att SverigeID kommer att stödja det tekniska ramverket för OpenID Connect (OICD) genom Sweden Connect.
SverigeID ansluts till Sweden Connect med OpenID Connect (OIDC) och kommer inte att erbjudas via SAML. För att kunna erbjuda SverigeID behöver en e-tjänst som endast stödjer SAML därför kompletteras med stöd för OIDC och anslutas till Sweden Connects OIDC-federation.
Den befintliga SAML-anslutningen till Sweden Connect kan finnas kvar. SAML och OIDC kommer att stödjas parallellt i Sweden Connect under en övergångsperiod.
Organisationer som i dag endast stödjer SAML behöver planera för anpassningen till OIDC och identifiera vilka tekniska och verksamhetsmässiga åtgärder som krävs. Om ni använder en extern integratör bör ni ta kontakt med den i ett tidigt skede.
Sweden Connects testmiljö för OIDC är öppen och kan användas för att påbörja den tekniska anslutningen och testerna inför produktionsstarten för SverigeID den 1 december 2026.
Undantag
Möjligheten att ansöka om undantag och vad som krävs för detta beskrivs enligt den information som gäller för Auktorisationssystem för elektronisk identifiering.
Frågor om SverigeID
Polismyndigheten ansvarar för SverigeID och valet av OIDC som tekniskt ramverk för e-legitimationen. Frågor om SverigeID och eventuella framtida alternativa anslutningsmöjligheter hänvisas därför till Polismyndigheten.
Ja, det går bra att kombinera olika tekniska lösningar. Ni kan fortsätta använda era befintliga lösningar för BankID och Freja eID+, exempelvis via en integratör, och samtidigt ansluta till Sweden Connect för att erbjuda SverigeID.
Det finns inget krav på att alla e-legitimationer måste hanteras via Sweden Connect. Varje organisation väljer själv hur den vill lösa sina tekniska anslutningar.
Ja, det går bra. Det finns inget krav på att samma e-legitimation måste användas för både inloggning och elektronisk underskrift.
Det innebär att ni kan använda SverigeID för identifiering via Sweden Connect och samtidigt behålla er befintliga lösning för elektroniska underskrifter.
Att användaren behöver använda olika e-legitimationer för inloggning och underskrift kan dock upplevas som mindre smidigt. Vi rekommenderar därför att detta ses som en övergångslösning och att ni på sikt ser över möjligheten att skapa ett mer sammanhållet användarflöde.
Sweden Connect tillhandahåller en federation för elektronisk identifiering, inte en signeringstjänst. Signeringstjänster av den typ som exempelvis BankID erbjuder genom direktintegration ingår därför inte i Sweden Connect.
Däremot kan identifiering med SverigeID via Sweden Connect användas som en del av en elektronisk underskrift, om organisationen använder en fristående underskriftstjänst som stödjer detta.
Det innebär att SverigeID kan användas för att identifiera den som ska skriva under, medan själva underskriften hanteras av den fristående underskriftstjänsten.
SverigeID används för elektronisk identifiering via Sweden Connect. Elektronisk underskrift är en separat funktion som den offentliga aktören behöver tillhandahålla i sina e-tjänster.
Digg har sedan länge rekommenderat lösningar där elektronisk identifiering och underskrift hanteras separat. Det gör det möjligt att använda olika e-legitimationer utan att underskriftsfunktionen behöver anpassas för varje ny e-legitimation.
För aktörer som har valt underskriftslösningar som är direkt beroende av en viss e-legitimation kan införandet av SverigeID därför kräva ytterligare anpassningar. Det är respektive aktörs ansvar att säkerställa att den egna underskriftslösningen fungerar med de identifieringsmetoder som ska erbjudas.
Mer information om e-underskrifter kommer inom kort på swedenconnect.se.
Ja, Polismyndigheten ansvarar själv för att utveckla och tillhandahålla den OpenID Connect-provider (OP) som används för att ansluta SverigeID till Sweden Connect.
Nej, den 1 december 2026 är det planerade datumet för produktionsstart av SverigeID som nationell e-legitimation via Sweden Connect.
Den europeiska digitala identitetsplånboken är en separat lösning som utvecklas inom ramen för eIDAS 2.0. Det finns en egen tidsplan för införandet.
Produktionsstarten för SverigeID innebär alltså inte att den europeiska digitala identitetsplånboken samtidigt blir tillgänglig.
Läs mer in den digitala identitetsplånboken här:
Digital identitetsplånbok (digg.se) Länk till annan webbplats.
Införandet av SverigeID sker stegvis. I ett första steg kommer SverigeID att kunna användas för identifiering i offentliga digitala tjänster via Sweden Connect.
eIDAS 2.0 omfattar även den europeiska digitala identitetsplånboken, som ska kunna användas i både offentlig och privat sektor. SverigeID och den europeiska identitetsplånboken är dock inte samma sak.
Att SverigeID inledningsvis endast erbjuds för offentliga aktörer innebär inte i sig att införandet strider mot eIDAS 2.0.
eIDAS och utländsk e-legitimering
eIDAS är en EU-förordning som gäller som svensk lag. eIDAS innehåller regler för gränsöverskridande elektronisk identifiering (e-legitimering) och betrodda tjänster.
Enligt eIDAS behöver varje medlemsland tillhandahålla en så kallad landsnod, en anslutningspunkt där e-legitimationstrafiken kontrolleras och ”översätts” till respektive lands identitetsmetod. I Sverige är landsnoden ansluten till Sweden Connect.
Syftet med eIDAS är att stödja den digitala inre marknaden inom EU. Exempel på användningsområden är att
- en svensk medborgare som är bosatt utomlands ska kunna använda landets e-legitimation för att komma åt svenska myndigheters e-tjänster
- en svensk medborgare ska kunna använda en svensk e-legitimation för att komma åt e-tjänster i ett annat EU-land
- en medborgare i annat EU-land ska kunna komma åt vissa svenska myndigheters e-tjänster utan att behöva skaffa en svensk e-legitimation.
eIDAS står för Electronic Identification, Authentication and Trust Services.
EU-förordningen eIDAS (EU) 910/2014 (europa.eu) Länk till annan webbplats.
Det enda som eIDAS hanterar idag är identifiering av fysiska personer. Roller och behörigheter måste hanteras i tjänsten.
Ett PRID är en identifierare för en person som loggar in via eIDAS. I vissa fall kan PRID användas som ersättare till personnummer. Som följd av hur olika länder hanterar personliga identifierare har Sweden Connect valt att klassificera PRID efter hur permanent och unikt ett PRID är:
- A = Persistent motsvarande personnummer - vanligt inom till exempel Norden.
- B = Nytt PRID kan erhållas om man gifter sig eller flyttar inom landet (till exempel Tyskland),
- C = Varje eID har evt ett separat PRID (till exempel England)
Alla PRID är unika i meningen att det inte kan tilldelas annan person.
Tänk på att unik (ett givet PRID hör till en och endast en person) och persistent (samma person har alltid exakt ett och samma PRID) är två olika egenskaper hos ett PRID. En e-tjänst som bara är beroende av ett unikt ID kan fungera med alla former av PRID. I Sverige är vi vana vid personliga identifierare som är både (någorlunda) persistenta och unika, men genom att analysera de verkliga behoven av en e-tjänst kan man göra integrationen med eIDAS enklare.
eIDAS reglerar medlemsländernas skyldighet att i rättsliga processer acceptera elektroniska underlag samt elektroniska underskrifter. Grundregeln är att dessa ska accepteras om det inte i nationell lag finns särskilda regler som förhindrar det. Samma regler gäller i hela EU om elektroniska underskrifter (och övriga så kallade betrodda tjänster). Därmed är en elektronisk underskrift som godkänts för användning i ett land godkänd att använda i alla EU-länder.
I Sverige är det vanligt att användaren skriver under uppgifter med hjälp av sin e-legitimation, till exempel sitt BankID. Det förfarandet är inte lika vanligt i andra länder. Tekniskt finns inte stöd för de underskriftstransaktioner som svenska e-tjänster är utformade för att hantera i eIDAS-förordningen och den tekniska infrastruktur som byggts upp utifrån förordningen. E-tjänsterna måste därför bygga om så att de sköter underskriften via underskriftstjänster som, fristående från e-legitimationsutfärdaren, skapar underskriften efter det att användaren legitimerat sig mot underskriftstjänsten.
Säkerhetsprotokoll och metadata
Security Assertion Markup Language (SAML) och OpenID Connect (OIDC) är två vanliga säkerhetsprotokoll för att tillhandahålla identitetsautentisering. De ger standardiserade processer för att auktorisera att användarna är de som de säger att de är, när de loggar in och får åtkomst till digitala tjänster. De upprättar en säker och automatisk kommunikation mellan Service Provider (SP) och Identity Provider (IdP).
- Ni kan i nuläget endast registrera er e-tjänst med SAML. I tekniskt ramverk för Sweden Connect finns viktiga kommentarer i ändringar och tillägg som gjorts i förhållande till SAML-standarden.
- Det kommer så småningom vara möjligt att registrera er e-tjänst med (OIDC). Målet är att publicera de tekniska specifikationerna under 2026.
Normalt ska metadata genereras av mjukvaran (SP och IdP). I vissa fall kan det dock vara bra att ha en förlaga att jämföra med. Vi rekommenderar att du vid behov tittar på den metadata som publicerats för vår test-SP och referens-IdP:
- https://test.swedenconnect.se/sp (test-SP i produktion)
- https://qa.test.swedenconnect.se/sp (test-SP i QA)
- http://qa.test.swedenconnect.se/idp (referens-IdP i QA).
Tekniskt ramverk för Sweden Connect (docs.swedenconnect.se) Länk till annan webbplats.
Tänk på att göra följande:
- Skapa unik metadata för din tjänst. Metadata innehåller bland annat nycklar som är unika för varje SP/IdP. Du kan därför inte kopiera någon annans metadata.
- Validera alltid din metadata med hjälp av metadatavalidatorn.
Sweden Connects metadatavalidator Länk till annan webbplats.
Nej, vi tillåter inte att samma tjänst används i både testmiljö (QA) och produktionsmiljön. Vi rekommenderar istället att du sätter upp en separat testversion av tjänsten som ansluts till QA-miljön, eller ansluter tjänsten endast till produktionsmiljön.
Tekniskt finns det inget hinder för att använda samma tjänst i båda miljöerna, men det finns allvarliga risker för läckage av persondata och identitetsstöld. I QA-miljön finns testländer anslutna till Sweden Connects eIDAS-connector som tillåter att man antar godtyckliga identiteter (personnummer) i en inloggning. Om dessa inloggningar når en produktionstjänst som inte verifierar vilket unikt identitetsID (entityID) som är utställare av intyget, så kan i värsta fall riktiga personer påverkas.
Vi rekommenderar också att loggning i en produktionstjänst sker mycket restriktivt så att personuppgifter inte riskerar hamna i loggar som kan riskera att komma på drift.
Har du erfarenhet av att använda SAML 2.0 i externa applikationer som agerar som tjänsteleverantörer, så kallade SaaS eller enterprise-tjänster, så behöver du vara medveten om några viktiga skillnader:
- Er programvara måste kunna hantera alla krav i tekniskt ramverk.
- Er programvara måste kunna använda metadata som innehåller mer än en IdP.
- Connector-tjänsten hos Sweden Connect fungerar som en IdP.
- Er programvara måste kunna hantera uppdatering av metadata kontinuerligt och utan att kräva omstarter.
Vi rekommenderar att man utgår ifrån en färdig SP-implementation för SAML 2.0 som kan anpassas för att uppfylla kraven i tekniskt ramverk. Ett SAML-bibliotek avkodar SAML-meddelande. Vi avråder starkt ifrån att försöka implementera en SP endast med utgångspunkt från ett SAML-bibliotek (t ex i Java eller .Net). Skillnaden mellan ett SAML-bibliotek och en SP-implementation motsvarar en stor arbetsinsats och representerar i de flesta fall mycket kunskap om hur SAML fungerar i federationer. Att avkoda SAML-meddelanden och att ha en fungerande SP är två skilda saker.
Ja, ni kan bygga er SP-lösning på öppen källkod. Det finns implementationer av SAML 2.0 som är släppta som öppen källkod. En utgångspunkt kan vara denna sammanställning. Men det är viktigt att ni väljer en lösning som fullt ut har stöd för Tekniskt ramverk eller som enkelt kan anpassas.
Många programvaror som påstår sig stödja SAML 2.0 saknar viktiga funktioner till exempel möjligheten att använda mer än en IdP. För att använda en sådan programvara kommer du i praktiken att bli tvungen att placera en proxy som har komplett SAML-stöd mellan Sweden Connect och din SP, vilket ökar komplexiteten i din implementation. En bra programvara som är släppt som öppen källkod och uppfyller det flesta kraven i tekniskt ramverk är Shibboleth.
Shibboleth (shibboleth.net) Länk till annan webbplats.
Kom ihåg att oavsett vilken programvaran ni väljer så kommer den att behöva anpassas. Har ni inte god teknisk kompetens så bör ni ta hjälp av någon integratör som hjälper er. Tycker ni att det blir för svårt så finns det flera kommersiella leverantörer vars SAML-servrar kan anpassas till tekniskt ramverk. Tänk på att alltid ställa krav på att Tekniskt ramverk ska uppfyllas i en eventuell upphandling.
Vi avråder från att försöka programmera en egen SP endast med utgångspunkt från ett SAML-bibliotek. Använd hellre någon av de bra fria SAML SP som finns och gör en anpassning.
Använd en SP-implementation som har stöd för tekniskt ramverk eller som enkelt kan anpassas. Vi avråder från att försöka programmera en egen SP endast med utgångspunkt från ett SAML-bibliotek. Använd hellre någon av de bra fria SAML SP som finns och gör en anpassning.
Det finns bra fri programvara som uppfyller det flesta kraven i tekniskt ramverk, som till exempel Shibboleth.
Shibboleth (shibboleth.net) Länk till annan webbplats.
Många programvaror som påstår sig stödja SAML 2.0 saknar viktiga funktioner till exempel möjligheten att använda mer än en IdP. För att använda en sådan programvara kommer du i praktiken att bli tvungen att placera en proxy som har komplett SAML-stöd mellan Sweden Connect och din SP, vilket ökar komplexiteten i din implementation.
Det finns flera kommersiella leverantörer vars SAML-servrar kan anpassas till tekniskt ramverk. Tänk på att alltid ställa krav på att tekniskt ramverk ska uppfyllas i en eventuell upphandling!
Tekniskt ramverk för Sweden Connect (docs.swedenconnect.se) Länk till annan webbplats.
Felsökning
Börja med att vänta lite. När din metadata validerats och signerats tar det upp till 10 minuter innan den ingår i metadataströmmen och ytterligare 10-20 minuter innan alla IdP:er har plockat upp ändringen. Detta gäller även eIDAS-connectorn. Vänta därför med att felanmäla problem i ca 30 minuter för att vara säker på att allt hunnit uppdateras.
Om du begärt att få metadata publicerad i QA eller produktion kan det ta ännu längre tid eftersom det sker manuella kontroller av din tjänst innan metadata godkänns.
I test/utvecklingsmiljön (sandbox.swedenconnect.se) finns det ett självservicegränssnitt. Där bör din metadata dyka upp inom några minuter om den är korrekt formaterad.
Testa din metadata i metadatavalidatorn
För att minska risken för problem ska du alltid använda validatorn för att se till att ditt metadata är korrekt. Validatorn fångar de allra flesta problem vi känner till. Om du inte har några fel eller varningar där bör ditt metadata dyka upp inom 10 minuter från att du har fått en bekräftelse på att det blivit mottaget och godkänt för publicering.
För produktion och QA måste du ha ett giltigt avtal med Sweden Connect för att ditt metadata ska godkännas för publicering.
Det sker inte någon automatisk uppdatering av ditt metadata. Om du ändrar något måste du skicka en ny version.
Sweden Connects metadatavalidator Länk till annan webbplats.
Sannolikt saknas en annonsering av vilka identitetsattribut som önskas av e-tjänsten i dess metadata. Du kan läsa mer i Sweden Connects tekniska ramverk.
Börja med att verifiera att inloggningen fungerar via dessa tjänster:
- Produktion: test.swedenconnect.se Länk till annan webbplats.
- QA: qa.test.swedenconnect.se Länk till annan webbplats..
Om din inloggning fungerar mot dessa tjänster så är det sannolikt något problem med din tjänst.
Om inloggningen inte fungerar i dessa test-SP:s så kan det vara fel på antingen e-legitimationsutfärdarens system (IdPn) eller på anslutningen av SP:n eller IdP:n till Sweden Connect. Kontakta då oss för vidare support.
De svarskoder som kan komma från systemet finns listade i avsnitt 3.2.2.2 Element <StatusCode> i dokumentet "Assertions and Protocols for the OASIS Security Assertion Markup Language (SAML) V2.0" som utgör standarden för SAML2,
Dessutom tillkommer 3 felkoder som beskrivs i avsnitt "6.4 Error responses" i tekniskt ramverk.
Tekniskt ramverk (docs.swedenconnect.se) Länk till annan webbplats.
Deklaration av xs prefix:
Metadata validatorn testar att alla XML name space prefix är deklarerade. Name space prefix är valda referens-identifierare som på ett läsbart sätt förmedlar information om var olika element, attribut och i vissa fall parametrar är definierade.
När man inspekterar metadata för andra tjänster i metadatavalidatorn visas deklarationer av name space prefix så som exempelvis:
xmlns:mdattr="urn:oasis:names:tc:SAML:metadata:attribute"
Dock visas sällan deklaration av name space prefix ”xs” som används för att deklarera bland annat strängvärden ”xs:string” där xs skall deklareras som:
xmlns:xs="http://www.w3.org/2001/XMLSchema"
Det finns flera skäl till detta: xs:string är en deklaration som förekommer som ett attributvärde typ xsi:type="xs:string". Det gör att dess deklaration inte skrivs ut till skillnad mot deklaration av element- och attributnamn. Deklarationen av xs görs oftast i rotelementet i en metadatafil och inte i enskilda tjänsters metadata. Resultatet är att det är lätt att missa just deklarationen av xs i ”xs:string”.
Om metadata validatorn ger felmeddelandet at xs ej är definierat, är lösningen på problemet att lägga in följande deklaration i metadatas rotelement (EntityDescriptor):
xmlns:xs="http://www.w3.org/2001/XMLSchema"
Fortfarande frågor?
Du kan kontakta oss via e-post.
- Tekniska frågor: operations@swedenconnect.se
- Övriga frågor: e-legitimation@digg.se